Naturlig biotop

S. diagramma återfinns i den grunda klippbiotopen i sjön och är vanligt förekommande i grunda och klippiga bukter.

Föda

Arten är en av de mycket få ciklider i Tanganyikasjön som delvis livnär sig på högre stående vattenväxter. S. diagramma är inte en utpräglad specialist på vattenväxter, men utformningen av munnens tänder möjliggör att delar av mjuka växter kan huggas av. Växterna mals sedan mjuka av svalgbenständerna så att näringen kan tillgodogöras.

Könsskillnad

Hanen är betydligt färggladare än honan. Kroppens grundfärg är ljust gulgrön till olivfärgad. Rygg-, bröst- och analfenorna är ljust rödaktiga. Ibland kan det också finnas ett rött parti strax bakom huvudet (se bilden ovan). Honan är silverfärgad med 9-12 diagonalt löpande brunsvarta band som växlar i intensitet med humöret.

Akvariemiljö

Det här är en tuff fisk, det är inte ovanligt att det slutar med att bara en enda hane finns kvar i akvariet. Bäst chanser att lyckas har man om akvariet är stort och om man har en hel grupp fiskar tillsammans, helst fler honor än hanar. Akvariet bör helst vara inrett med många grottor och gömställen.

Beteende & lek

I naturen håller hanen ett revir mindre än en kvadratmeter som modigt försvaras mot alla inkräktare. I akvariet är den lättlekt, leken följer det normala mönstret när det gäller munruvare. Honan tuggar ynglen 20-24 dagar. Kullstorleken är ca 20 – 45 yngel. Ynglen är ganska små, ungefär 8 mm. Trots att ynglen är små växer de snabbt. Könsmogna blir de redan vid 5-6 månaders ålder.

Aggressiviteten är störst mellan artfränder, andra arter lämnas oftast ifred.

Allmänt

Den ljusa färgen gör att den passar bra tillsammans med mörka varianter av det närbesläktade Tropheus-släktet. Ett rent vatten med högt pH och hårdhet är att föredra. Temperatur runt 26°C.

har 13 st av den, de växer fort inom 6 mån kan de vara könsmogna.

Neolamprologus Leleupi “Apelsinciklid” Bulu Point

 

Naturlig biotop

Den förekommer i sediment-täckt klippbiotop samt i övergången mellan sten- och klippbiotop. Arten har trängts undan av framgångsrikare arter från grundare och näringsrikare biotoper. N. leleupi hittas därför på djup under 15 m.
Föda

Utfodringen är problemfri, de tar alla typer av foder. För att de ska få vacker färg krävs dock foder typ räkor, Artemia eller Cyklops, vilka innehåller naturliga färgämnen.
Könsskillnad

Hanen större än honan och har mer spetsiga rygg- och bukfenor. Hanen är också betydligt mer orange. Hos en hona som har lekt kan man skönja en mera markerad könsöppning.
Akvariemiljö

Regelbundna vattenbyten, temp. kring 26 C och pH ca. 8,0 ökar chansen att denna vackra ciklid klarar sig i akvariet.
Beteende & lek

N. leleupi patrullerar av ett stort revir i sin naturliga biotop, där de lever ensamma och uppvisar ett aggressivt beteende gentemot artlikar. Detta kan bero på den näringsfattiga biotop de lever i, den måste leta upp sin föda bestående av insektslarver och kräftdjur över en stor yta mellan klippor och i håligheter, vilket innebär att det är glest mellan individerna. I naturen har man inte kunnat observera lekande par, men i akvariet bildar de ofta lekpar som kan fungera friktionsfritt en tid. Honan sköter ägg och yngel, hanen bevakar det yttre reviret. N. leleupi leker i grottor och ger kullar på 40-100 yngel, beroende på honans storlek och ålder. Frisimmande yngel matas direkt med Artemia-nauplier, för att senare äver få t.ex. Cyklops och fin fördelad räkmix. Hanen deltar inte länge i omvårdnaden av ynglen, det bästa är att flytta denne till ett annat akvarium för en tid.
Allmänt

Tyvärr kan hanen vara mycket aggressiv gentemot honan och kan lätt stressa ihjäl henne om hon inte är lekmogen. Detta är nog den vanligaste dödsorsaken för de N. leleupi som lever i våra akvarier. För att motverka detta håller man denna ciklid bäst i ett akvarium med många gömställen bestående av klippor och stenpartier. Ett akvarium på 1,5-2,0 m ger också fiskarna chansen att dela upp utrymmet i flera mindre revir, och därigenom undkomma varandra.